Sommardikt

När sommaren återvänder från sin vinterdvala,
då längtar vi åter igen till Älvsala.
Naturen klär sig i blommor och grönt.
Man gläds och man tycker att livet är skönt.

Här reses majstång på midsommarängen.
Gamla och unga deltar i svängen
runt stången i takt med dragspelsmusiken
som tydligt kan höras till Älvsalaviken.

Och barnen de sjunger ”Vi är musikanter”
I allsången deltar båd gubbar och tanter.
Björnen han sover och räven han raskar.
Men dansen tar slut och hemåt man traskar
till jordgubbar, glass, potatis och sill
och stundom finns något att dricka därtill.

Mot kvällningen känner man dofter från grillar
Filéer och korvar är många som gillar.
Sommaren fortgår med skollov, semester.
Påhälsning sker av bekanta och gäster
som längtar till sol, bad och trevliga fester.
I Älvsala finns fina badberg och stränder
som delas med sothöns, svanar och änder.
Glad Midsommar!

 

Skicka ett roligt sms midsommarkort eller Semesterkort

När solens strålar snebbas se´n,
hvad poesi kring nejden,
hvad muntertlif! Nu börjas re´n
mot löf och blommor fejden.
De unga bryta hela fång
och hasta se´n med lek och sång,
med löjen utan ända,
tillbaka till den gröna äng,
att der kring stången taén sväng
tills morgon gryr, kan hända.
Glad Midsommar!

Vi firar glatt med
famlijen så bred
vi dukar långbord med
tallrik, bestick och sked.
Liljor står på bordet
vackra som få
och nu det är dags
att mot buffen sakta gå

Trevligt sällskap och
god mat är bäst
Midsommarn i år
blev en riktig fest.

Glad Midsommar!

 

I denna ljuva sommartid Gå ut, min själ, och gläd dig vid Den store Gudens gåvor. Se, hur i prydning jorden står, Se, hur för dig och mig hon får Så underbara håvor. Av rika löv är grenen full, Och jorden täckt sin svarta mull Med sköna gröna kläder. De fagra blommors myckenhet Med större prakt och härlighet Än Salomos dig gläder. Glad Midsommar!

Välkommen åter, glada fest,
Som löf och blommor pryda!
Dig älskar svensken allra mest,
Din mening kan han tyda.
Du skakar ax och frukter ned
Ur lyckans horn, som du bär med,
Af milda makter rågadt.
Mot jordens barn du huldrikt ler
Och tusen glada svar du ger
På allt hvad våren frågat.

Hur hög och lummig skogen står,
Och blommor le der under
En kör af glada fåglar slår
I solbelysta lunder!
Neckrosor smycka å och sjö,
Från ängen går en doft af hö,
Och kornas skällor pingla.
Ur skogen porlar källans il,
Och rundt kring guldbefransad pil
Konvolvlarne sig ringla.

När solens strålar sneddas se'n,
Hvad poesi kring nejden,
Hvad muntert lif! Nu börjas re'n
Mot löf och blommor fejden.
De unga bryta hela fång
Och hasta se'n med lek och sång,
Med löjen utan ända,
Tillbaka till den gröna äng,
Att der kring stången ta' en sväng
Tills morgon gryr, kan hända.

När midnattssolen lågt i skyn
På mörkblå bolstrar drömmer,
Då varder flickan varm i hyn;
Ty i sin barm hon gömmer
En blick af honom, vid hvars arm.
Hon svingar nu i polskans larm,
Lycksalig och betagen.
Hon brinner - darrar - suckar - ler -
Och kyss på kyss åt den hon ger,
Som snästes häromdagen...
Glad Midsommar!